Rabarber i massor

De allra första rabarberpajerna är goda, väldigt goda. Sen växer sig rabarbern stor och det är inte längre nyhetens behag med rabarberpaj eller kompott eller vad det nu är vi gör med rabarbern.

Idag, som utlovat, kom hantverkaren på utsatt tid. Han jobbade på och rättade upp det som blivit fel från tidigare jobb. En bänkskiva på två meter diffade en och en halv centimeter i höjdskillnad från ena sidan till den andra. Det är verkligen inte bra, men nu är det bra!

Under tiden som snickaren jobbade inne hos mig cyklade jag till kollo för att göra lite nytta. Som vanligt började jag med att dra upp maskrosor, en halv hink. Jag vet att det är lönlöst arbete, tjänar ingenting till eftersom det lyser gult överallt. När sen blommorna blir till frön blåser de in till mig och jag får en massa nya maskrosor!

Överallt blommor träden. Det är vackert, vackert!

Födelsedag

I april är det många som fyller år. En vän sedan skoltiden fyllde år den 14 april. I lördags fyllde Tofflan, en bloggare som
jag har en del gemensamt med (böcker, språket och så gillar vi blommor). Vi har båda fått törnar av livet. Den 30 april fyller en tidigare kollega i Ludvika år. Hon har fått ett kort. Idag fyller min yngste son år, grattis min lille gubbe!

Det var ingen lätt förlossning. Jag var till och med övertygad om att det inte skulle gå bra. Jag fick syrgas istället för lustgas. Pojkens hjärtljud blev svagare för varje värk som kom. Hela rummet var fullt av personal. Någon förberedde för akutsnitt, men inte ens det skulle hinnas med. Pojken måste ut. Då hade jag nästan gett upp. Sugklockan togs fram och ut kom den lille krabaten med navelsträngen virad tre varv om halsen. Dessutom var det knut på den. Han levde! Han fick inga hjärnskador.

Han är idag en fantastisk pappa till Stellan, som inte heller kom till världen alldeles lätt. Stellan påminner på många vis om sin pappa i samma ålder.

Varför fastnar det alltid något litet plagg i påslakanet?

Varje gång jag tvättat påslakan (singularis) så måste jag känna igen om hela påsen. Det fastnar alltid ett par trosor eller en strumpa i påsen. Inte för att det gör så mycket, men det tar längre tid för påsen att torka med en extra klump i. Så var det i morse när jag skulle plocka in tvätten från torkställningen. Påslakanet kändes knöligt, och mycket riktigt, det dolde sig ett par trosor i påsen. Nu är allt torrt, men då slog det mig, varför ramlar plagget inte ut när jag skakar påsen?

Jag läste i dagens lokalblad, ja, numera läser jag den på webben, och på lördagar är det en panel som uttalar sig om olika saker. Idag var det samma panel där jag en gång för länge sedan hade en synpunkt på vad en i panelen uttryckte. Jag blev via ombud ombedd att ta bort det jag skrivit. Det gjorde jag, dumt nog. Jag tyckte det jag skrev, och tycker fortfarande samma sak.

Hur funkar det att läsa tidningen på webben? Inte så bra, tycker jag. Helt plötsligt innehåller tidningen en massa sidor, många fler sidor än när jag hade tidningen i pappersform. Texten är pytteliten. Alla intressanta sidor måste förstoras. Det passar inte mig, men någon annan kanske tycker det går alldeles utmärkt. I alla fall sparar jag lite regnskog, och det är jag nöjd med.

Jag är även nöjd med vädret, även om det behövs regn. Idag har vi haft vårstädning på kollo. Alla kolonister samlas vid ett visst klockslag, blir avbockade och får en uppgift att utföra under två timmar. Idag har jag plockat pinnar i två timmar. Som belöning fick vi alla kaffe, mackor och en havrekaka. Vi var ett trevligt gäng damer som plockade pinnar. Simultankapaciteten hos damer är bättre än hos herrar. Det kunde vi lätt konstatera idag. Vi damer småpratade medan vi plockade pinnar. Två herrar stod med en varsin kratta och pratade. De klarade helt enkelt inte av att kratta och prata samtidigt!

Grattis till dagens födelsedagsbarn som finns i bloggen Tofflan! Hoppas du får både blommor och böcker idag!

Körsbärsblommor!

Åh, så vackra de är, alla dessa körsbärsblommor! Nu blommar de för fullt. När de blommat klart ser det ut som det regnat blommor. Hela marken är täckt av blommor.

Igår förundrades jag återigen över hur svårt det är med kommunikation, att förstå varandra rätt. Någon skulle komma hit för att överlämna en sak. H*n skrev i ett mejl att det kunde ske imorgon. Jag läste det igår morse och uppfattade att det var skrivet tidigare på morgonen (klockslaget i mejlet visade detta), och att överlämnandet således skulle ske idag, fredag. Jag bad då h*n att välja tid för morgondagens överlämnande. H*n svarade att klockan två passade. Jag lovade då att vara hemma, och noterade i min kalender.

Ute på kollo, på knä i landet för att rensa ogräs, ringer telefonen, och en något irriterad person talade om att h*n stod utanför mitt hem och undrade om jag var hemma. H*n hade skrivit dagen före och menade alltså torsdag medan jag uppfattade det som fredag. Nu löste det sig i alla fall. H*n hittade till kollo, men jag anser att det var h*n som inte varit uppmärksam, då jag i igår morse skrev att det passar imorgon, alltså fredag. Det borde h*n ha uppfattat. Efter att ha träffat h*n så förstår jag att det kan bli fel. H*n verkade superstressad, hade efter vårt samtal slarvat bort sin telefon. Jag förstår varför hela ärendet blev som det blev. Tyvärr för mig. Kommunikation är svårt, väldigt svårt. Det blir så lätt missförstånd, missuppfattningar, så det gäller att hela tiden upprepa allt för att minimera risken för fel.

Tio liter ogräs om dagen!

Fy farao vad jag är trött på ogräs. Med lätthet fyller jag en hink om dagen. Jag ser ingen ände på det heller, det kommer nytt hela tiden. Maskrosorna blommar upp på ett par timmar. Jag brukar börja med att gå en runda med maskrosjärnet och dra upp de maskrosor som blommar. När det är dags att gå hem har det dykt upp nya maskrosblommor! Det är inte bara jobbigt. Det är fantastiskt härligt också, med lugnet och stillheten. På kollo står tiden stilla.

Boken Introvert, den tysta revolutionen, av Linus Jonkman förklarar på ett intressant sätt skillnaden mellan introverta och extroverta, men med tyngdpunkten på introverta. Som en förklaring till detta skriver han följande: ” Det är inte lönt att skriva för extroverta eftersom de inte har tid att läsa mellan kitesurfing, zumbaträning och lattefikor”.

De introverta utgör drygt en fjärdedel av världens befolkning. De är en minoritet på planeten men en majoritet när det handlar om begåvning, allt enligt Linus Jonkman. De flesta av oss har personlighetsdrag från båda sidorna, men en sida överväger. I slutet av boken finns ett enkelt test, 57 frågor att svara ärligt på, inte som vi vill vara utan som vi faktiskt är. Enkelt får jag fram ett resultat, och mitt resultat stämde på pricken med hur jag upplever mig själv. Helt klart en bra bok som ökar förståelsen för denna personlighet, den att vara introvert.

Vem kan jag lita på?

Vädret är inte ett dugg att lita på. Hela påsken, och i morse, pratade meteorologerna sig varma för det varma och härliga vädret. De påstår till och med att det är sommar i stora delar av Sverige. Igår hade det inte varit fel med vantar när jag var ute och cyklade. Jag mötte dem som hade det, och mössa också. Här är inte varmt, inte skönt sommarväder, och det blåser från nordost.

Inte heller hantverkare är några att lita på. Antingen gör de ett dåligt jobb eller så kommer de inte när de sagt att de ska komma. Dessutom kostar det skjortan att anlita dem, trots rotavdrag.

Nu är jag snart klar med boken om oss som är introverta. Vi är en fjärdedel av befolkningen. Jag har börjat i Simmaren, en thriller som hoppar hit och dit i tiden, och jag får ingen kläm på vilka människorna är, vilka roller de har och hur de hänger ihop, men det ger sig, får jag hoppas. Som om inte det räckte så började jag även i Nattvägen, en roman om en familj och dess vedermödor med tonåringar, tvillingar dessutom.

Min svart/vita tröja är färdigstickad. Monteringen är påbörjad, och sen ska den tvättas. Katten har nämligen varit i närheten av garnet. Jag har slutat med att ha duk på bordet eftersom katten lägger sig mitt på bordet.

Andra andningen

av Sofie Sarenbrant, som även skrivit Vecka 36, I stället för dig och Vila i frid. Kommande bok heter Visning pågår och ska komma ut nu i april 2014.

Andra andningen utspelar sig under Stockholm Maraton, den där junidagen som var kallare än en decemberdag. Precis vid starten mördas en man och senare under loppet mördas en kvinna vid Rålambshovsparken. Finns det ett samband? Kriminalinspektören Emma Sköld är ledig för dagen men är ändå på plats för att heja på sin syster som springer. Är systern i fara? Kommer fler att mördas?

Det var en bok som jag i princip sträckläste. Den var spännande och jag kunde givetvis inte lista ut vem som var mördaren. Vill du ha något lättläst, läs Andra andningen! Du behöver inte vara idrottsintresserad.

I morse vaknade jag av skränande måsar och en knarrande hackspett. Då hade klockan inte ens hunnit bli sex!

Julen varar ända till påsk

I julas fick jag ett presentkort på inköp i en bokhandel. Igår, när jag ändå var i stan och jag behövde påfyllning i min bokhög, så passade det bra att använda presentkortet. I butiken fanns kampanjen ”köp fyra pocketböcker, betala för tre”. Det var inte så svårt att plocka till mig fyra böcker. För alltihop betalade jag fem kronor!

Den bok jag började med heter Introvert Den tysta revolutionen. Boken är skriven av Linus Jonkman. Det är nu tio år sedan jag slutade min anställning hos Skatteverket. Där hade vi mycket utbildningar, och mycket i personlig utveckling. Vi jobbade i team och i olika projekt och skulle då åka på teambuilding. Där gjorde vi bland annat test på om vi var extroverta eller introverta. Skillnaderna är stora, och ämnet har sedan dess intresserat mig. I boken jag nu börjat läsa skriver Linus Jonkman så här om grupparbete:

Det har aldrig varit naturligt för mig med grupparbete. Jag upplever det som om man får uppfinna uppgifter som inte behöver utföras bara för att alla ska ha något att göra. Det blir vuxendagis över det hela. Delaktighet och demokrati leder till långsamhet. Diskussioner slutar ofta med att den mest verbale får sin vilja igenom. Vinnaren är inte den som argumenterat bäst utan snarare den som orkar argumentera mest, vilket vanligtvis är en extrovert. Det är skillnad mellan att ha rätt och att få rätt. Det faktiska resultatet i många grupparbeten skapas sedan av en introvert som irriterad gör allt på kammaren och muttrar ”mycket snack, lite verkstad”.

På den introverta sidan av personligheten finns drag som:
* Att föredra få men djupa vänskaper
* Att bli obekväm med att vara i centrum
* Att bli utmattad av nya bekantskaper

På den extroverta sidan finns drag som:
* Att vilja vara festens medelpunkt
* Att vara nyfiken på människor
* Att kunna jobba fokuserat trots mycket bakgrundsljud

Det är intressant bok med många aha-upplevelser. Bra läsning idag när vädret här nere är grått och regntungt. Jag tror till och med att det duggar lite efter nattens regn.

Glad Påsk!

Idag ska många ut och åka. Alla åker inte på kvasten till Blåkulla. Stellan flyger till västkusten för att träffa delar av släkten som håller till där. Som den hemmakatt jag är ska jag ingenstans, cykla eller gå mellan bostaden och kollo. Det räcker för mig. Så klart att jag träffar vänner för en fika eller en matbit. Påsken är en väldigt stor mathelg, men inte för mig. Jag är inte överdrivet förtjust i sill och inte tycker jag om öl. För sällskaps skull kan jag ta en nubbe och ett glas öl, inte för att det är gott.

Under min långdragna förkylning då jag åt medicin och till slut fick penicillin skulle jag aldrig komma på tanken att avstå medicin till förmån för alkohol. För mig är det viktigare att bli frisk än att dricka alkohol. Det kan jag göra vilken annan dag som helst. Ju äldre jag blir desto viktigare blir hälsan, att vara rädd om mig och förebygga där det går att förebygga, till exempel genom träning. Alla mår väl av att ha starka mag- och ryggmuskler.

En grupp småbarn i gula väster går förbi, en förskollärare först, en i mitten och en längst bak i ledet. De ska antagligen till vår lekplats, som är mer välbesökt av barn från förskolan än av barnen som bor i området. Någon i föreningen har lämnat in en motion om ytterligare en lekplats, förmodligen utanför huset där h*n bor.

Om en stund ska jag gå till tandhygienisten och sen cykla in till stan för att träffa äldste sonen. Vi ska bland annat byta telefoner. Jag har aldrig varit nöjd med den jag har så han får mer än gärna ta över den. Jag har pratat i telefon med någon som sa att jag är snäll. Ja, det är jag. Jag är väldigt snäll till och med, men jag kan säga ifrån.

Jag önskar alla snälla en glad och trevlig påsk!

Ute och cyklar i stilla veckan

I natt har det varit frost. Bilarnas rutor var alldeles vita när jag steg upp i morse. Sen har det varit en helt underbar dag, soligt hela dagen och ingen vind. Suveränt! Jag har cyklar än hit, än dit, för att uträtta ärenden.
1. Först cyklade jag till kakelbutiken där jag beställt mitt kökskakel. Nu är det klart för firman som ska sätta kaklet att hämta det.
2. Till sjukhuset för att besöka en patient och lämna ett påskägg med godis.
3. Nästa stopp var biblioteket där jag lämnade två böcker, Jag heter inte Miriam och Femtio nyanser av frihet. Den första var mycket bra, den andra läste jag inte klart. Det var sex på varenda sida och inte bara en gång utan ungefär som kaniner, inget för mig.
4. Butiken där jag brukar köpa byxor har denna veckan 25 procent. Då passar jag på, köper samma modell varje gång men i olika nyanser, och idag till och med en storlek mindre. Det blev en ljus jeansfärg i blått.
5. Skatteverket, var har ni gjort av bolagsdeklarationerna? Som vanligt var det långa köer, och väldigt många pratade annat språk än svenska. Jag hade en enkel fråga, och tjejen i luckan visste inte varför jag inte fått deklarationerna. Hon skulle trycka ut deklarationer åt mig i flera exemplar. Under tiden, och efter samtal med en kollega bakom en annan disk, kom de fram till att troligen är det ändrat från i år att bolag med räkenskapsår 31 december inte skulle behöva deklarera förrän till 1 juli och att vi därför inte skulle få våra deklarationer förrän i mitten av maj. Det stod inte att läsa någonstans, utan bara något som någon hört! Men hallå, hur ska då jag veta? Nu fick jag deklarationer, så jag är nöjd.
6. Cyklade vidare till ett postombud, skulle skicka ett brev till Finland, och visste varken vikt eller porto, så därför till ett ställe med tabell och våg. Från 1 april är det nya porton, ett vanligt kort kostar numera 7 kronor att skicka inom Sverige och ett brev får väga ända upp till 50 gram, vilket är en klar förbättring mot tidigare. Mitt brev har åkt iväg till Finland, under 50 gram, för 14 kronor.
7. In i en matbutik efter lite förnödenheter.
8. Hem och göra lunch, kycklingköttbullar och potatissallad, apelsin och ett stort glas vatten.
9. Till second hand-butiken som bara har öppet onsdagar och lördagar för att leta efter ett nytt matbord. För dagen fanns inget som passade i storlek eller skick.
10. Nästa stopp blev blomsterbutiken där jag tankade lite kryddväxter, ranunkler och fyra lavendelplantor till min kommande rosengång.
11. Nu var jag kaffesugen och stannade vid Pressbyrån för en mugg kaffe och en bulle.
12. Slutstation, kollo, där jag drack mitt kaffe och njöt av fågelsången i solen. Sen planterade jag mina nya växter och plockade lite ogräs här och där. Jag kunde konstatera att min frösådda blomkål börjar sticka upp ur sina små lådor. Det ska bli spännande att se om jag lyckas hela vägen, ända till ett blomkålshuvud.

Jag känner mig nöjd med dagen, till och med dagens post gjorde mig på bra humör.