Archive | september 2015

Mitten av september

Jaha, då är vi mitt i september. Morgondimman ligger ofta tät och mörkret kommer fort på kvällen. Jag har varit några dagar i Stockholm. Det är kul att komma dit, men så skönt att komma hem till lugnet i min lilla stad. I helgen var det extra mycket utsocknes folk i stan. Det pågick Finnkamp på Stadion, och någonstans sprang en massa människor ett halvt maratonlopp. En som kom i mål satt framför mig på bussen hem igår. Han hade medaljen runt halsen. I övrigt såg han ut som Stålfarfar med stort grått skägg och tvinnad mustasch. Lång och smal var han dessutom. Det skulle jag också kanske bli om jag började springa miltals, inte längre men smalare.

Hur som helst så tog Stellan och jag 67ans buss till Skansen i lördags. Det uppskattas av den unge herrn. Det vi tittade mest och längst på var kossorna, ugglorna och björnarna. De flesta björnarna hade redan slöat till och låg och sov. Någon hade fått tag på en bra matbit. Kossorna och kalvarna är alltid kul, även får och getter är intressanta. Där det finns fjällkor finns det även getter, så där kunde vi jämföra storleken på deras bajs. Det var skillnad, stor skillnad.
Stellan fick rida på en häst, dvs han satt på en snäll, snäll ponny som gick runt, runt på en upptrampad stig. Ett sånt nöje på ett par minuter går på 50 kr. Stellan åkte även helikopter (karusell som går runt, runt) för en tjuga. I priset ingick fritt åk för farmor, som valde en anka att åka runt på.
Eftersom det var lördag så stannade vi på hemvägen i godisbutiken för att plocka lite snask till kvällen. Det går bra. Han plockar några bitar, och säger sen: nu räcker det. När bunken var tom användes den som vattenbalja att bada en kalv i.

Förra veckan var mycket intensiv, så medvetet ska jag hålla nere intensiteten i denna veckan, när så är möjligt. Hoppas du får en fin höstvecka.

Dagens trassel hittills

I natt har det åskat. Jag är lite känslig för väderförändringar, så jag vaknade med en skallevärk som heter duga intrasslad i lakanet. Förfarande sover jag med bara påsen utan täcke. Tidigt skulle jag till tandläkaren för att börja bygga en krona på en tand. I väntrummet satt jag och bläddrade i en skvallerblaska när det blev min tur. Jag slet av mig glasögonen så häftigt att den ena skalmen for ut över golvet. Ett par brillor mindre, men det finns fler att köpa. När jag gick från tandläkaren och skulle slå på telefonen blev det givetvis fel kod, men nu är det fixat med rätt kod. Med den början på dagen vet jag inte om jag vågar mig på fler äventyr idag.

Ett nytt galleri har öppnat här i stan. Det var invigning i lördags. Då var jag där. Den allra finaste tavlan var redan såld, men det fanns många fina akvareller kvar till salu. Min väninna, som själv målar, lämnade sitt kort till konstnären för eventuell gästutställning. Kolla gärna på http://www.kamgargallery.com Konstnären kom från Syrien redan 2003, jobbar som läkare sedan 2008 och hade åtminstone fem barn, en del hinner hur mycket som helst. Konstnären gjorde ett lågmält och fint intryck, och så gillade jag hans tavlor väldigt mycket.

Mera kultur, i söndags såg jag dokumentären om Ingrid Bergman, en riktigt bra dokumentär. När jag såg filmen tänkte jag: hon var galen. Hon gjorde precis vad hon ville, även om det innebar att lämna såväl man som barn. Rossellinibarnen lämnades utan både mor och far. Pappan filmade i Indien och väntade barn med en kvinna där. Mamman for åt ett annat håll för att filma. Barnen togs omhand av andra, men när de sågs hade de kul. Ibland lämnade hon barnen sex-sju månader för att filma, men när de väl var tillsammans så hade de väldigt roligt. Hon levde sitt liv som hon ville. Barnen hade bara gott att säga om sin mamma.