Archive | mars 2014

Tjockare än vatten,

men tunnare än blod. Jag kommer inte ihåg exakt hur jag formulerade det, men något åt det hållet. För något år sedan hade jag en diskussion med en väninna som jag inte sett på väldigt många år, öga mot öga, och ändå kunde vi fortsätta diskussionen där vi stannade gången före. Jag vet inte om hon sett den åländska serien på teve om tre syskon som under sommaren efter mammans död ska driva familjens pensionat, för att först därefter få tillgång till pensionatet med en tredjedel var. Den mamman ville att hennes barn skulle försonas och dela på arvet i lika delar. Min väninna kanske kommer ihåg vår diskussion och ser en parallell, men med en helt annan avslutning än den på Åland. Åland eller Öland, det är stor skillnad.

Annonser

Du milde tid vilket prat!

Idag har jag åkt buss, från Stockholm till Kalmar. Jösses vad en del pratar och berättar. Snett bakom mig, på andra sidan gången, satt två damer, som vid resans början inte kände varandra, men som mot slutet av resan bytte såväl telefonnummer som mejladresser. Det var bara den ena damen som hörde. Den andra har förmodligen ett lägre tonläge, för henne vet jag ingenting om. Däremot damen som hördes, henne vet jag i princip allt om, utom det hon berättade när jag sov. Ville hon att delar av bussen skulle höra hennes livs berättelse, eller trodde hon att hon inte hördes? Bredvid mig satt en tjej som skulle till Nybro. Hon läste mest hela tiden. Framför mig satt en dam och en herre. Herren hade sällskap av sin fru, som satt på andra sidan gången. Efter pausen, halvvägs på resan, började herren och damen framför mig att prata och fortsatte med det resten av resan.

Syftet med besöket i Stockholm var som vanligt att umgås med Stellan och familjen. Stellan ska åka bort över påsken, då jag kanske trodde att han skulle komma hitåt. Därför blev besöket nu. Stellan är glad, sprallig, ”pratar” väldigt mycket och är i full gång hela tiden. Han kan sina rutiner, och stretar aldrig emot. Det är väldigt enkelt att umgås med Stellan. Han äter allting, och med god aptit. Vi läser mycket böcker och sjunger barnvisor, gärna med rörelser till, till exempel Imse, vimse spindel eller I ett hus vid skogens slut…………..

DSCF2048

Bilden är från i morse då vi var ute i lekparken.

Kladdkakebak

Idag blir det kladdkakebak på mörk choklad, givetvis rättvisemärkt choklad. Först smälter jag lite smör och sen lägger i chokladen, som får smälta i samma bytta. Två ägg, lite socker, mjöl och vaniljsocker ska också i samma bunke. Alltsammans i bunken ska ner i en smord och bröad form. Skjuts in i ugnen på sådär 200 grader i knappt tjugo minuter. Då är kakan precis lagom kladdig och smaskig att äta, med eller utan grädde eller annat tillbehör. För att lyxa till det lite extra blir det också färska jordgubbar från Spanien. Det är meningen att jag ska bli bjuden på förrätt och huvudrätt och själv bara stå för desserten.

fina blommor

Jag har satt en massa sticklingar av pelargoner. När jag var hos en väninna fick jag några från hennes rosenpelargon, och så har jag knipsat från mina egna pelargoner. Det börjar bli dags att sätta dem i nya, lite större krukor. Fröpåsarna som ska till kollo får ligga till sig en aning, men snart blir det sådd även där ute.

Härlig lördag till alla snälla läsare, vänner och bekanta!

Förändringar hela tiden

Jag ändrar mig hela tiden, oavsett om det gäller köksskåp eller stickmönster. Lusten för stickning har inte funnits på ett tag, beroende på min förfärliga förkylning. Jag kommer inte ens ihåg vad jag hade för mig att jag skulle sticka, men det blir något helt annat. Det blir en sommartopp med svart botten och med vita ränder upptill med liten holkärm. Jag tror det kan bli bra.

DSCF2036

På väderkartan i morse såg det ut som om vi skulle få dåligt väder i eftermiddag. Det fick vi inte. I stället fick vi sol och riktigt härligt väder. Det gör inte ett dugg när väderfolket har fel åt rätt håll, från mitt håll sett alltså.

Socklarna i köket kom på plats idag. Det är snart klart. Igår kväll ringde mäklarfirman som jag köpte av och undrade om jag ville ha en värdering. Jag vet inte vad jag skulle med den till, eftersom jag inte tänker sälja, inte nu i alla fall. En värdering nu, det är ju bara siffror, som inte säger någonting, och som jag inte kan tänka mig ha någon nytta av.

Jag fick just en påminnelse om ett sevärt program på teven ikväll. Anja Kontor som samtalar med människor som varit med om svåra saker, förfärliga händelser, och hur de lyckas gå vidare i livet.

forsythia

Inneväder

Sicket väder det blev idag! Det blåser, det regnar och det är inte mer än fem grader varmt. Jag vill helt enkelt inte gå ut. Ändå blev det en tur över sundet till min frissa. Tiden var beställd vid förra besöket. Det är lugnt och tyst, frisören jobbar med mitt hår, klipper och skär, och till slut borstar hon och blåser. Vips så såg jag mycket piggare ut! Hon fick kämpa för att få till mina lockar idag. Min långdragna förkylning har även satt sina spår i håret på så sätt att det tappat spänsten en aning.

Självklart har jag ätit våfflor idag. Det är gott men väldigt mäktigt. Som vanligt blandar jag grädden med crème fraiche, för att den inte ska vara så fet och jolmig. Till det blev det hallonsylt, traditionellt och lite lagom trist.

Jag har läst två böcker den senaste veckan. Först var det Lena Anderssons ”Slutspelat”. Hon skriver så bra, så hon kan skriva om vad som helst och jag har behållning av det. Jag ska absolut leta reda på hennes andra böcker också. Slutspelat handlar om den beryktade terroristledaren Vladimir Ibn Nilad, som byter vistelseort och hamnar i Tensta i nordvästra Stockholm med mannar och fruar, där han planerar sitt nästa dåd. Hela världen måste förintas så att de rättrogna äntligen kan inträda i Paradiset. Men i ett svagt ögonblick ser han en pjäs på Stockholms stadsteater och möter där Kristina, prostituerad på nätterna och autodidakt intellektuell på dagarna.

Nästa bok är en bok som heter ”Analfabeten som kunde räkna” av Jonas Jonasson. Boken är lång och kunde med fördel kortats mer minst 100 sidor. Författaren måste använt all sin fantasi för att få till alla dråpliga scener, händelser och skeenden i boken. Boken handlar om Nombeko Mayeki och hennes resa genom livet. Ödet för henne bort från Soweto, till en odräglig ingenjör, till två väldigt lika och olika bröder, till tre kinesiskta flickor med vacklande omdöme, till möten med både agenter och presidenter, och till ett tungt problem, ett flera megaton tungt problem.

Allt hänger ihop men är så overkligt så det blir komiskt. Det är humor i boken. Den är lättläst, men som sagt, alldeles för lång.

DSCF2016

Hör du dåligt?

Den frågan fick jag igår av sonen, d.y., i telefon. Han ringer nästan uteslutande när han är på väg från A till B, utomhus, med vind och brus i luren. Dessutom har denne son alltid i vardagslag en tendens att tala otydligt. Ofta får jag fråga om, och ibland svarar jag uppenbarligen fel. Det skedde igår, då jag fick den bryska frågan, i aningen höjt tonläge: Hör du dåligt?

I mitt besök på hälsocentralen i veckan ingick kontroll av öronen, inte hörseln. Vänster öra såg bra ut, men där har jag en förfärlig tinnitus, som gör att jag hör hälften av vad jag hör med höger öra. I höger öra, som jag trodde jag hörde bra på, konstaterades en vaxpropp! Nu blir det till att försöka eliminera den med hett vatten och Revaxör, eller liknande. Någon som har ett universalmedel mot vaxpropp?

Med stigande ålder har jag förstått att vi hör sämre. Det är bara att ta en koll på äldre människor, och snegla på öronen. Det är väldigt många som numera har en liten apparat som sitter i örat. En del fåfänga kvinnor har till och med en häftig färg på sin apparat, cerise till exempel. Det är något att fundera på liksom färgen på rullatorn, som troligen kommer att ingå i min fordonspark framöver. Numera går funktion före utseende för egen del, till exempel i valet av skor. Jag blir väldigt glad om jag hittar skor som är både snygga och har plats för inlägg. Sånt är livet!

Idag är det söndag. Gör den till en bra dag!

DSCF2025