Lördagskväll efter två hektiska dagar med bara kul saker. Tiden har bara skenat iväg. Vips i går kväll var klockan midnatt och jag hade inte kommit i säng. Det tillhör ovanligheterna.
I går morse började jag med att göra två pajer, en rabarber- och hallonpaj och en grönsakspaj med lök, tomater, sparris, soltorkade tomater och oliver toppad med bacon.
Sen iväg och jobba. Skulle förnya kortet på gymmet. Tjejen i kassan hittade inte mitt kort. Det var ett synnerligen dåligt system för sina kunder de har. Jag skulle kunna organisera upp det hur lätt som helst. Nu fick jag nöja mig med en försäkran om att det är ok att jag går dit innan jag betalat.
Hem och fortsätta med maten, steka kyckling och fläskfilé, göra gubbröra, bre snittar, vispa vaniljsås, fixa grönsallad och dressing. Då ringer ordföranden i bostadsrättsföreningen och meddelar att det är extra styrelsemöte i kväll (fredag kväll). Jag var då tvungen att meddela att jag inte kan komma eftersom jag väntade besök vilken minut som helst.
En bil med lånat släp kom från Stockholm och fyllde mitt förråd med kartonger och prylar. Iväg med lånesläpet (envägs) och lämna vissa saker på kollo. Lasta in all mat i bilen för transport av såväl mat som människor till kollo. Vi fick alla fem en fantastiskt trevlig kväll med mycket skratt och trevligt prat, och det var faktiskt en hel del jobbsnack.
En i besättningen var körduglig och lotsade oss säkert hem i sommarnatten. Två gick iväg till övernattningsrummet, två åkte iväg på cykel och själv gick jag in till katten. Finns det hjärterum så finns det stjärterum, och det gör det.
Tidig morgon med frukost för övernattande besök. Lite jobb och sen promenad till kollo. Vädret var inte helt på vår sida så vi stannade inte hela dagen. En av besökarna lagade maten när vi kom hem, en annan diskade, en hade ont i nacken, en hade redan åkt hem och själv gjorde jag inte många knop.
Ungdomarna har nu cyklat iväg på bio och jag ska fortsätta att småplocka lite. Det är mycket kul och trevligt med besök då vi verkligen får tid att prata och umgås. Varje gång tänker jag att det borde bli oftare.
En risig och lite smått vissen Ölandstok – det skulle kunna vara jag!