Archive | maj 2013

Populär kollo

Många vill komma och titta på min kollo. Det är så kul, imorgon kommer sonen. Han gillar att gunga i hammocken, även om han är förvarnad om att det är blåbyxor som gäller. Han tolkade det som blå byxor jämfört med vita byxor. En väninna ringde och ville komma om drygt en vecka. Det går så bra. Hon är så välkommen, och kommer då på cykel.

vita syrener (1)Här har vi de vita syrenerna, inte från Amsterdam, men väl från Parkvägen i Kalmar. Skott tas och planteras utmed stängselstaketet mot vägen, där en del rosor gett upp eller håller på att ge upp. Det finns plats för syrener också. Med tiden kommer syrenerna att ta över men då finns det rosor på annat ställe. Dessa syrener ska bort för där kommer ett större förråd att byggas. Befintligt förråd är både dåligt och litet, för litet för att både trädgårdsmöbler och maskiner ska få plats.

Apropå ingenting så träffade jag en utställare igår som jag stod bredvid i november. När hon kom och hälsade så inledde hon med:” Jag har sorg, min bror dog på ett flygplan mellan någonstans (hon sa vad stället hette, i Asien, men jag blev så perplex att jag genast blev blockerad) och Istanbul, troligen hjärtat”.

Då tänkte jag, vilken tur att inte jag satt bredvid honom när det hände! Förfärlig chock givetvis för de närmaste som ännu inte tagit in vad som hänt.

Den otacksamma katten levde rövare med sin kaninsvans i natt. Jäkla katt! I natt ska jag gömma svansen.

vinbärVinbär på gång. Det finns många buskar där det syns klasar med bär, men ännu ingen färg på bären. Spännande, spännande, att se vilken/vilka färger det blir på bären. Även hallonen visar att här kommer det bär! I eftermiddag var jag i trädgårdsbutiken och kompletterade med lite sommarblommor och kunde inte låta bli en fantastiskt fin basilika i kruka. Mmm, så gott den doftar! Hoppas den gillar min kollo. Naglarna är på nytt kantade med jord, ogräs bort, den ena korgen efter den andra, och ändå finns det mer, och kommer nytt hela tiden.

Vi är nu delägare i ett handelsbolag vars verksamhet är medieproduktion, främst med inriktning på filmproduktion, eventproduktion och skribenttjänster och därmed förenlig verksamhet. Kul och peppande.

Vilken härlig kväll! Fredag, men det har ingen betydelse. Numera är jag så gammal att jag stiger upp lika tidigt eller sent, beroende på vem jag frågar, aldrig senare än sju på morgonen, och oavsett om den är vardag eller helgdag. Dagen blir så mycket längre då, och jag hinner det jag vill. Idag har jag till exempel hämtat beställda böcker på bibilioteket, en historisk roman av Magnus Alkarp. Jag tycker om historiska romaner, och har läst många av Elisabet Nemert, till exempel ”Den vita liljan”, ”Vindarnas ö”, ”Rovfåglarnas tid” och många av Tracy Chavalier.

Underbar kväll till alla snälla!

Annonser

Kanon och kalkon

CIMG0319Idag blev det kanonväder, strålande sol, inte ett moln någonstans och ingen vind, helt underbart. Jag har stått på marknad i lasarettsparken, den fina parken på baksidan av sjukhuset. Marika från favoritfiket stod nästan mitt emot, och sålde nostalgiprylar och gammaldags godis. Nästan mitt emot på andra sidan stod en dam som jag så väl kände igen, men inte kunde placera. Hon sålde stickat i nästan alla dess former. Framåt eftermiddagen var jag tvungen att fråga henne varifrån jag kände igen henne – vi har vattengympat ihop varje måndag hela vårterminen!! Utan baddräkt var hon inte på rätt plats. En del andra säljare kände jag igen sedan tidigare marknader, så jag bytte några ord både här och där. Det var det som var kanon, bra väder och trevlig marknad.

Dagens kalkon går till min systers ena svägerska. Hon var på marknaden tillsammans med några andra tjejer. Jag var lite fundersam på hur hon skulle bete sig eftersom jag tidigare har stött på andra i min systers närhet som satt näsan i vädret när de mött mig. För att undvika pinsamheter gick jag en sväng så hon skulle slippa se mig. Min medhjälpare hejade på henne, hon hejade inte tillbaka. I stället sänkte hon blicken i marken, en urfånig reaktion. Skilj på sak och person. Det gjorde en väninna till min syster som kom på marknaden. Hon hejade och bytte några ord, sa att hon skulle på konferens och upptäckte att den var i Västervik-inte i Kalmar där hon befann sig!

Otacksamma katt! På marknaden köpte jag en kaninsvans till henne. Försäljaren påstod att katter gillar kaninsvansar på fråga vad man ska ha en kaninsvans till. När hon fick svansen luktade hon på den en stund, och sen gick hon därifrån. CIMG0414

Nu ska jag ge mig ut på jakt efter en stor glass.

Kolloväder igen

Underbart, idag blev det kollo för hela slanten. Jag har rensat ogräs utan handskar, så händerna behöver en mjukgörande behandling. Tills vidare är det nagelborste som gäller. Som det ser ut har jag en sommar framför mig då jag står på huvudet i rabatterna eller ligger på knä och rensar, rensar, rensar. Ogräset har en tendens att växa med kraft. Mossan har också fått sig en omgång, och på det gräsklippning. Det blev så fint. Jag är så glad och tacksam för alla fina växter som förre ägaren planterat, många av mina favoritblommor som jag saknade förra sommaren, aklejor och luktärter till exempel. Gammaldags irisar är i knopp, alla liljekonvaljer som doftar så gott och många andra fina blommor. Lägg därtill alla bär och grönsaker.

DSCF1345snygg väggTeglet är från en vägg på Rasta i Kalmar där bussen till Helsingfors utgick ifrån. Jag tyckte det var ett kul sätt att göra en avskärmning utan en täckande vägg. Till höger står jag bakom en spireabuske som växer och växer, och jag är ändå 172 cm över havet.

Årsstämma i föreningen

Vädergubbarna har sagt att det är sommar, temperatur som i juli. Jag vet inte om jag håller med. Idag är det åtminstone temperatur men var är solen? Det har regnat och regnat, och det behövs, men det är inte så kul. Humöret blir betydligt bättre när solen skiner. Jag har varit ute i soprummet. Det är alltid lika spännande att se vad som kastats, var och hur. Idag var det en hög med kläder som låg slängda i en hög i ett hörn. Tidigare har jag hittat en spis i ett hörn och snubblade över en bamsestor matta för någon vecka sedan. I papperstunnorna ligger såväl ihopvikta mjölkförpackningar som förpackningen som den är med plastkork och allt. Vilken plats tar 10 hopvikta mjölkförpackningar jämfört med de förpackningar som inte är vikta? Nu tror ni säkert att jag står med näsan i alla tunnorna. Det gör jag inte, men jag har ögon att se med, och noterar en hel del på min runda i soprummet. Jag har hört att styrelseledamöter går i soprummen och flyttar soppåsar från överfulla tunnor till tunnorna längst in, som oftast inte är fulla, allt för att hålla nere kostnaderna. Det kostar annars för varje påse som sopgubbarna får flytta över. Det ska gå att stänga locket på tunnan.

I kväll är det årsstämma i föreningen. Kanske är det som i skolan och på föräldramötena, de föräldrar som behövde vara där var inte det. Slarvstakarna i en bostadsrättsförening är förmodligen inte heller intresserade av årsstämman. Det är jag, så jag ska gå dit. I år är det en hel hög med motioner, vilket tyder på ett engagemang, och kanske ett gnäll. En motion som kommer upp varje år är att bygga hissar i våra trevåningshus. Hittills har det blivit nobben. I år verkar det som det kan bli jämt skägg. Det vore förödande. Vi har stora, fina trapphus som det vore trist att förstöra genom att bygga hissar rakt igenom. Ingen som bor på bottenvåningen vill ha hiss, troligen vill alla på våning tre ha hiss och på våning två är det jämt. Det finns de som bor höst upp, och som vill bo kvar, och inte anser sig kunna komma ner i tvättstugan som ligger i källarplanet. Det finns alternativ, lagen säger tydligen att jag har rätt att bo där jag bor. Kommunen kan då bostadsanpassa min bostad så att jag kan bo kvar. I hus utan hiss innebär det en hissanordning för den enskilde. Jag kan också skaffa egen tvättmaskin. Det finns plats för det.

Vi får se hur det blir på mötet. Jag har hört av någon i styrelsen att de väntar sig en lång och diskussionsglad stämma. Det finns alltid någon som tror sig ha lösning på allt, och som har svårt att ta till sig argument som inte gynnar h*n. Jag ska läsa på under dagen.

hibiskusträdvackra blommor (1)Idag blir det gula blommor, fina blommor och olika blommor. I min lilla kolonistuga finns el. Förbrukningen beräknas uppgå till två kWh. Den totala kostnaden för denna lilla förbrukning blir närmre tvåtusen kronor med alla avgifter åt olika håll. Energibolaget har skickat till mig en hel lunta med papper där jag kan ta ställning till om jag vill ha rörligt eller fast pris, och i så fall för hur lång tid. De ören som själva elen kostar är några promille av totalkostnaden för att jag ska kunna sätta sladden i kontakten och få el. Slöseri med papper och arbetskraft anser jag.

Genom livet på en räkmacka

Det finns människor som aldrig har en motgång, allt går deras väg genom livet. De vet inte vad prövningar av olika slag innebär, de är skonade från mycket men samtidigt har de ingen erfarenhet av livet. En del människor brukar uppge livets hårda skola som sin utbildning, och det är säkert en utbildning (eller delar av den) som gett mycket erfarenhet, ödmjukhet och förståelse för andra människor. Teoretisk utbildning är självklart ett bevis på att jag har en viss kunskap, men det säger inget om jag faktiskt är lämplig för uppgiften, vilken det nu än gäller. Inte heller den som gått i livets hårda skola är självklar för en viss uppgift men den människan kan vara väl så bra på en viss tjänst som en som har bevis på sin kunskap.

Egentligen var det inte det jag ville skriva om, utan dessa människor som går genom livet utan att anstränga sig, med allt inom räckhåll. Det är inget som säger att dessa människor är lyckligare än andra. Däremot tror jag mig veta att de aldrig behövt ligga vakna och ha ångest därför att pengarna aldrig räcker, inte ens till livets nödtorft. Själv har jag aldrig behövt ha det så knapert, så på det viset är jag lyckligt lottad. Jag märkte det tydligt under min tid som delägare i en butik. Vi visste precis vilka dagar då det var knappt med kunder, då de som kom bara tittade. Det var veckan före utbetalning. Jag ser det fortfarande i en grupp jag är med i på facebook. Det finns de som vill köpa garn men som inte kan betala förrän det kommer nya pengar. Då är det inte mycket till guldkant i tillvaron. 

Dagens snackis har varit tvillingarna Sedin. Förra söndagen var de med och vann VM-guld i ishockey och igår vann deras häst Elitloppet. Dessa grabbar har förmodligen aldrig behövt fundera på om pengarna räcker till alla räkningar denna månaden. Om de är lyckliga, glada och tacksamma vet jag inte. Det sägs att de är trevliga och sympatiska.

Vad jag kan konstatera är att livet är olika för oss alla. Ingen har ett likadant liv som någon annan. Där är vi alla unika. Inte ens syskon i samma familj har samma uppväxt, kan ha det men behöver inte ha det.

Jag har ingen aning om hur det är att åka genom livet på en räkmacka. Mitt liv har varit kantat av törnesnår som det ibland varit svårt att komma igenom utan alltför djupa sår och rispor. Många som får frågan om hur de skulle leva om de fick möjligheten att leva om sina liv, svarar att de skulle leva om livet precis likadant. Det skulle inte jag göra, definitivt inte.

I min närhet ser jag människor göra varandra illa, människor som har nära band, men som behandlar varandra så dåligt att jag blir alldeles förskräckt. I stället för att prata med varandra inskränker sig deras ”kommunicering” (om man kan kalla den det) till att skicka tarvliga sms. Inte konstigt alls att världen ser ut som den gör om människor som stlila blommaår varandra väldigt nära behandlar varandra sämre än sämst. Tänk om! Vi har bara ett liv och det är alldeles för kort för att vi inte ska vara glada för vad vi har och unna varandra en stund av lycka. Försök se något positivt i allt som sker!

Rugguggla med gamnacke

Det är jag det, och idag känner jag mig värre än vanligt. Ögonen rinner och näsan likaså, huvudet känns för litet, men det går över. Katten och jag sitter, jag sitter och katten ligger i samma schäslong, jag med en bok och katten med ena tassen över ögonen. Hon är så fin, om hon bara inte fällde så förbaskat mycket hår. Jag håller på att läsa ut ”Ögonblicket” av Douglas Kennedy. En väninna håller på med samma sak. Hon ska lämna tillbaka sin bok på tisdag. Min bok är min bok, så den stannar här, i alla fall tills vidare. Det händer att jag ger bort en packe böcker till en vän.

Idag blir det inget firande. Jag är för det första inte mycket för firande, jo, jag firar gärna andra, men för egen del avstår jag gärna. Ett kort, brev eller telefonsamtal blir jag alltid väldigt glad för. Båda mina söner har jag pratat med idag. Den ene avrådde jag från att komma hit för att slippa skicka på honom mina förkylningsbaciller.

liljekonvaljerMina fina liljekonvaljer i rabatten in mot grannen som har en bikupa. En väninna till mig, S, berättade att hennes pappa alltid plockade liljekonvaljer till hennes mamma till Mors dag. Det tycker jag var en gullig make. Jag plockade en liten bukett som står på bordet i vardagsrummet.

Vilken himla tur att jag hann fixa lite på kollo igår, när det var uppehåll. Idag har det regnat. Jag har varit ute, till macken för att posta brev och för att köpa medicin, som de inte hade. Då hastade jag vidare till ICA, som inte heller hade min medicin, Voltaren i kapsel. Då fick jag ge mig iväg till stora butiken där det finns ett Apotek. Där hittade jag vad jag sökte. När jag skulle betala frågade expediten om jag hade medlemskort. Det har jag inte. Då frågade jag varför jag skulle ha det. Jag skulle få pengar tillbaka, tre procent på all inte receptbelagd medicin. Min konsumtion för ett år sträcker sig till en förpackning för 65 kr, inte mycket att skaffa medlemskort för, och ytterligare ett kort att hålla reda på. Jag känner mig alltid som en bromskloss när jag ska betala, eftersom jag alltid måste leta efter korten, oftast ett för ICA och ett att betala med, och det gäller att dra dem i rätt ordning.

På macken sa expediten till mig: ”glöm inte ditt kort”! Det hade jag mycket väl kunnat göra, och det är en liten farhåga jag har, att glömma något kort i någon apparat. Har du sett de nya betalningssättet? Jag betalar med mitt kort, som butiksägaren stoppar in i sin telefon, och sen får jag skriva min namnteckning med en särskild penna mitt i rutan. Väldigt bra för de minsta butikerna, där kostnaden för kortläsaren är betydande. Den här nya anordningen kostar butiksägaren endast per köp, berättade Marika igår, inget för själva utrustningen, en liten mojäng som sitter i botten på telefonen, där kortet stoppas i. Fantastiskt, och väldigt bra.

orange blommaNågon som vet vad denna blomman heter? Den finns på flera ställen i min koloniträdgård.

Ursäkt för förkylning

På bussen hem från Helsingfors kom en dam fram och bad om ursäkt för att hon hade snörvlat på föreställningen. En förkylning hade flugit på henne. Jag är aldrig orolig för att bli smittad, och hade inte märkt att hon snörvlade under musicalen. Damen på andra sidan på teatern var synskadad och hade därför en liten kikare som förstorade så hon kunde se aktörerna i närbild. Hon bad också om ursäkt och hoppades att hon inte störde. Det gjorde hon absolut inte. I stället tycker jag det är väldigt bra att hjälpmedlen blir fler och bättre, så att så många som möjligt kan få hjälp med sina problem och kan ha stor behållning av det mesta långt upp i åren.

Igår kväll flög förkylningen på mig! Bara så där, från ingenstans, så har jag börjat snora, hosta och nysa. Hej och hå, tur att det finns Voltaren. Den kapseln är bra för mig, och jag hittade tre stycken. De får räcka. I övrigt är jag inte dålig, lite tung i huvudet bara. Sedan tidigare var det bestämt med en tur över sundet idag. Det blåser kall nordanvind även idag. Blommor är satta på fyra olika kyrkogårdar, och inte bara mammors gravar, även pappa och bror fick fräscha blommor. Det känns alltid bra när jag är på väg hem igen efter en kyrkogårdsrunda.

Det blev fika hos Marika på Kläckeberga lantcafé innan det var dags att fixa lite på kollo. På något ställe är det mycket mossigt. Där finns svamp! Den tror nog att den är i skogen. Mossan är väldigt mjuk att gå på, men den ska tuktas med tiden. Efter maskrosutrotning var det dags att gå ett varv med handjagaren. Jag tog med mig några rabarberstjälkar och ett knippe liljekonvaljer hem. Grannen, som har en bikupa, kom med en ritning på sitt förråd. Meningen är att min kollo ska få ett liknande förråd i stället för det lilla som finns nu, och som är fallfärdigt.

äppelblommorvackert träd Just nu är detta trädet översållat med blommor. Det är så spännande att för varje dag se hur något nytt dyker upp från ingenstans. Idag hittade jag gräslök till sommarens sillmiddagar.

Ogräs finns det också i massor, men allt är kanske inte ogräs. Det kan vara något som senare visar sig vara en blomma eller något som går att äta. Nu drar jag bara upp det som jag verkligen är säker på är ogräs. Jag har fullt upp med det.

En f d kollega från tiden på skattekontoret i Ludvika fyller år kommande vecka. Hon ska få några rader på ett vackert kort. Numera bor hon i Östersund och har sommarställe cirka fem mil utanför stan. Nästa år fyller hon jämt.

Trevlig lördagskväll!