”Hur gammal är du?”

Den frågan fick jag i veckan på en av mina promenader. Jag går ofta förbi en skola. Det stod en flicka och hängde på staketet, och ställde frågan när jag kom fram till henne. Hade jag sagt 150 år hade hon inte blivit mer förvånad än vad hon blev. Hon trodde nog inte att någon kunde vara så gammal som jag är. Själv var hon nio år, sa hon. Hon hade två kompisar som kom fram och som också ville prata. Alla pratade svenska som om de var födda här, men den initiativrika flickan sa att hon var kurd, en var svensk och den tredje flickan kom från Tjetjenien. Apropå ålder så sa jag att när man blir gammal så har man inte så mycket pengar, men det trodde inte kurdflickan på. Hon trodde att alla gamla hade Ferrari-bilar! Vi har lite olika referensramar, kanske beroende på vad vi har i ryggsäcken. Pizzaracer har jag hört talas om, men Ferrari, jag vet inte om jag ens sett en Ferrari i verkligheten. En gång, i ett annat liv, på Cypern, kom en lång, lång rad med bilar av märket Lamborghini. Jaja, jag klarar mig bra med min lilla bil. Den går som en klocka och ska snart få byta till vinterdäck. Jag tror till och med att jag ska lyxa till helgen med att dammsuga inuti bilen. Det behövs.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s