En massa onödigt vetande

Jag har varit förlovad tre gånger och gift två gånger (totalt är det tre män inblandade, inte fem). Nu är jag inte varken det ena eller det andra. Ensam är inte alltid stark. Det är mycket som jag inte kan eller klarar av på egen hand. Då får jag fråga runt, om det finns någon som kan räcka en hjälpande hand. Den livslånga kärleken var inget som jag fick, men jag är väldigt avundsjuk på dem som fått leva hela livet med samma partner vid sin sida. Så mycket enklare det livet verkar vara. Jag blev alldeles tårögd för ett tag sedan när jag fick bevittna kärleken mellan ett par som fått leva tillsammans genom livet men som nu, på ålderns höst genom sjukdom, lever var för sig. När jag var och fikade i förra veckan med en tidigare kollega så berättade hon att hon firat 40-årig bröllopsdag. Hon berättade också att det inte blivit så av sig självt utan det krävs ständigt arbete med förhållandet. Så är det säkert.

kärlek

ölskar dig

Det finns olika kärlekar tror jag, den som börjar med vänskap och övergår i kärlek. Det tror jag är den bästa kärleken, och den som håller längst. Däremot tror jag inte på passionen mer än som ett äventyr. När passionen falnar, det är då det gemensamma livet börjar, och då räcker inte alltid känslorna till. Ibland övergår kärleken i vänskap, och att vara varandras bästa vänner – det måste vara fantastiskt och fint. Jag har också läst just en sådan skilsmässoannons:”efter 35 år har vi blivit varandras bästa vänner och därför skiljer vi oss. Vi önskar varandra allt gott” (fritt i minnet). Då kan jag undra, om man levt tillsammans i 35 år och blivit bästa vänner, och troligen uppnått en ålder av 55-65 år, vad söker de då? För mig känns det lite konstigt att jaga vidare i livet i stället för att fortsätta med livet tillsammans. Vad tror du?

vetehjärta

kärlekstavla (1)

Varför skriver jag detta just idag, jo, en förlovningsdag var just den 11 november. Det var en omtumlande dag.

Dagen idag har varit full av aktiviteter, gym, bokföring, färdigställande av samlingslokalen, en runda ut till kollo för att kolla läget, lite mat och mera bokföring, en promenad för att handla och nu blir det lugna gatan i soffan.

Annonser

2 thoughts on “En massa onödigt vetande

  1. Hej! du skriver så rätt om kärleken. Ett är väl säkert att den går inte att beskriva med några få ord då den är lika skiftande som det finns kärlekspar nästan. Vi firar också 18 november 46 årig bröllopsdag.Undrar allt oftare vad tiden tar vägen.Att kunna leva med samma partner vid sin sida så lång tid är underbart men men allt har väl inte varit någon dans på rosor utan man får jobba för det.
    Håller med dig om det ex.du beskriver att det är konstigt, förbli vänner men jaga vidare var för sig, varför?Men men det kanske är lätt att säga för visst är det svårt att sätta sig in in hur andra tänker och känner. Hur vad det gamla ordspråket nu… var och en sin lyckas smed eller har jag helt fått det om bakfoten?Kram

    • ”Var och en är sin egen lyckas smed” betyder väl ungefär att vara varandras krycka och kan väl tolkas som att varje individ bär det yttersta ansvaret för sitt eget liv.
      Stort grattis till er, 46 år på måndag, det måste ni fira! Hälsa maken så gott!
      Så är det ju, jag kan inte veta hur någon annan tänker, eller varför. Jag kan bara försöka göra det bästa av mitt liv, med de förutsättningar jag har. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s