Dags för solglasögon

Underbart, idag tog jag på solglasögonen när jag gick till stan. Det var väldigt bra på flera vis. Glasögonen skyddar ögonen mot vinden, vilken annars gör att mina ögon, särskilt det högra, rinner när jag får vind i det.

Igår är redan historia, morgondagen vet vi inget om, men dagen idag är en gåva. Jag vågar njuta och känna glädje, vilket jag inte alltid har gjort. För att våga måste modet vara större än rädslan.

CIMG0282Dessa underbara äppelblommor fanns i en trädgård jag hade tillgång till i ett annat liv. I ett liv då det fanns några som inte tog chansen att lära känna mig. Det är vad det var, någon annan bestämde. Mina barn har jag lärt att tänka själva, att bli självständiga individer som vågar ha en åsikt och som fått lära sig att vara ärliga och medkännande. De har inte alltid gjort som jag har sagt, men det har varit deras val som jag inte kunnat påverka. De, precis som jag, har fått göra sina misstag och fel. Vi har  alltid stått upp för varandras beslut i livet, hur tokiga de än har varit.

Våra barn är ett lån, det får vi inte glömma. Vi äger dem inte! Däremot ska vi alltid finnas där för dem, när och om de behöver en hjälpande hand. Susanna Alakoskis dagbok är ingen munter läsning om hur barn kan ha det. Inget litet barn borde få ha det som hon hade det som barn. Självklart har barndomen präglat henne, och alla oss andra. Vi har alla en packning i ryggsäcken. Den kan vi inte byta ut, men vi kan stuva om den, så den inte tynger så mycket.

CIMG0272Dessa körsbärsblommor finns på andra sidan gatan framåt försommaren där jag bor nu. En hel rad med träd med så här fina blommor.

Dagens lunch fick mig att fundera i dessa banor, kanske inte lunchen i sig, men diskussionen runt bordet kom in på dessa svåra frågor.  Pratet fortsatte med arrangemanget kring en mässa som ska gå av stapeln i maj. En avstämning ska göras imorgon så att allt går enligt planerna, och att alla gör det de blivit tillsatta att göra. Sonen som har hand om artistbokningarna är klar med sitt uppdrag. Han skulle bara sammanställa inför mötet imorgon.  Då, i maj, har kanske körsbärsblommorna slagit ut.

Imorse bråkade teven. Först kom det ingen bild alls, sen lite rutor och så småningom började bilden bli någorlunda klar och jag hörde vad de sa. Bilden hängde sig och stökade. Då funderade jag på om teven håller på att lägga av. Vid lunchens prat fick jag veta av de övriga att även deras apparater beter sig på detta vis ibland. Frysen behöver bytas och spisen är slö. Teve uppepå det vore liksom lite för mycket.

Min första pyttipanna är klar. Nu ska tråden fästas och sen ska den monteras. Den var kul och enkel att göra, och kan dekorera den tristaste tröja eller kappa. Jag har meddelat konstruktören att mönstret var mycket pedagogiskt och enkelt att följa. Det gick inte att göra fel.

Annonser

2 thoughts on “Dags för solglasögon

  1. Vackra bilder, tänkvärda rader! Jag har t ex inte velat ha egna barn, men ”på ålderns höst” fick jag fyra bonusbarn! Det har varit – och är! – häftigt. Inte alltid så lätt, men väldigt berikande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s