Veckans frustration

Igår kom reaktionen på veckans frustration över katten (och alla korkade människor). Redan vid sexnyheterna, alltså klockan sex, inte nyheter om sex, domnade jag bort och vaknade till efter en stund helt klubbad. Jag känner av det även idag, en psykisk trötthet som får värka ut.

Alice och jag delar på stolen. När den är ledig tar Alice gärna över, alternativt sitter hon på ryggstödet när jag sitter i stolen. Då har jag henne i nacken. Hon är lugn och jag tror hon känner sig trygg. Idag ska jag lämna tillbaka låneburen till Anette, min handlingskraftiga och supersnälla f d granne.

Grannen ovanpå har sina barn hos sig. Det är tydligen hans helg, lite i otakt men det har väl någon orsak. Då kommer inte grannens gamla flickvän, hon med den risiga Volvon med dubbdäck.

De nya böckerna dök upp igår. Jag började genast i ”Kaffe med musik” av Karin Brunk Holmqvist. Syföreningstanterna i Brantevik har åkt med på en bussresa till en julmarknad i Tyskland. Boken är lättläst, som alla författarens böcker. Hon skriver lite som en modernare Gerda Antti, om vardagens bestyr hos olika människor, ofta äldre människor med olika egenheter. Det är kanske igennkänningseffekten som gör att det blir så lättläst. En bra bok räcker långt som sällskap för oss som inte håller tillgodo med vilket sällskap som helst.

Det är nu bestämt vad barnbarnet ska heta. Han ska döpas på Öland någon gång vid jul då föräldrarna ändå ska ner till Öland/Kalmar. Den lille gullungen heter Stellan. Han får dessutom namnen Alf (efter sin mammas morfar) och Bertil (efter sin pappas morbror som höll pappan till dopet). Varken Alf eller Bertil finns hos oss längre.

Efter gårdagens regnande ser det ut att bli uppehåll, åtminstone på förmiddagen. Då passar jag på att åka över till ön. Mamma får också ett besök.

Glasbruken går dåligt. Även Målerås, som tidigare gått väldigt bra, känner nu av nedgången hos Orrefors. Det glas som görs på glasbruken får ett helt annat pris än vad det kostar på IKEA. Vi som är i medelåldern har redan skåpen fulla av glas från glasbruken, och handen på hjärtat, hur ofta tar du fram dina glas från Orrefors? Oftast åker de klart billigare glasen från andra ställen fram, om det inte är finkalas, och återigen, hur ofta har du finkalas? Någon gång på tu man hand är det väl också ett tillfälle då finglasen åker fram, men oftast inte. De som sätter bo idag önskar inte glas från Orrefors, så vem ska då köpa glasen? Det kommer alltid blåhåriga damer från Amerika som köper men det räcker inte.

Dagens ord från motivationsboken: Det kan bli ett stort äventyr – om man ger sina idéer vingar.

Annonser

2 thoughts on “Veckans frustration

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s