Det blir ingen kolonilott

Jag är vansinnigt rädd för alla småkryp. När jag skulle bo i eget hus skaffade jag katt för att hålla mössen borta. I går när jag var på grannens kolonilott och plockade gurkor rörde det sig bland gurkorna, små musbarn som höll till där. Dom var kanske tre centimeter långa, men nej, det blir ingen kolonilott för min del. Inte om jag ska riskera att stöta på en mus. Tänk om jag hade tagit på musen, känt något lent i stället för dom stickiga gurkorna!

I dag ska jag träffa G. Vi brukar alltid börja med att prata sjukdomar och annat elände, så har vi det gjort. Sen pratar vi om allt annat. Tiden går alltid fort när vi ses. Jag blir alltid på bra humör när jag träffar G. Hon ger mig bra energi. Hoppas jag ger tillbaka lite till henne också.

Den här söta tomten i massiv keramik har jag lagt in i butiken. Han har med sig ett par kompisar, lika välgjorda och uttrycksfulla. Jag kallar dom för hustomtar, och tycker därmed att man kan ha dom framme hela året. G brukar baka sina första lussebullar i september.

Ljuslykta i stil med prins Carl Philips skålar. Denna lykta, och tomtarna, kommer från Harvestime och är hantverksmässigt tillverkade.

Att finna glädje i andras glädje – är lycka.

 

Annonser

4 thoughts on “Det blir ingen kolonilott

  1. Jättekul! dom brukar vara små och rosa !Påminn mig när vi träffas härnäst! Då ska jag berätta för dig när jag fick besök av en mus inne i vardagsrummet (jag var ensam hemma) och hur jag lyckades lura ut den (läs skrämde)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s